Det gör fortfarande en aning ont, det liksom. Pirrar.. Och jag kan verkligen inte sluta pilla. Haha!

I fortsättningen kommer förmodligen de flesta vuxna att tycka att jag ser rent ut sagt för jävlig ut, men.. Vad gör det om hundra år?
Inpulsgrej, bara käne att nu fan gör jag det, ja nu gör jag det! Blev ovän med mamma&pappa det första på morgonen, så förmodligen va det väl droppen, nu kände jag att jag kunde vara lite opstinat tonåring! Mamma trodde jag gjorde dte bara för att jävlas men nej, jag vill ha det för jag tycker det är fint, svar ja. FINT!

Så när mamma&pappa åkte ut på sjön hoppa jag på första bästa bussen, åkte till Karlstad, sen tåg till Arvika som tar typ 90 min, hoppa av där. Josefin mötte mig, hon hade även Elin med sig. Jag hann knappt tänka på vad som höll på att hända. Josefin va kolugn, och jag var som en nervös duracellkanin på tjack.
Vi gick in, och vipps på högst fem minuter var det över.
Jag skrek som en stucken gris som Josefin sa och sen grät jag. Men det var det värt. Men fy vad ont det gjorde. Plus att de som jobba där skulle kunna ta mina 520 spänn och kolla runt lite om det finns nån trevlighets-skola att gå på i närheten. För fy fan vad dryga de var, okej. Killen som inte kunde svenska som var från typ England kunde jag väl förlåta, för han visste ju inte ens vad jag sa när jag försökte förklara att jag grinar så fort jag tar blodprov på sjukan. Men den svenska killen hade ju åtminstone kunnat vara liiite trevligare.
Jag grinade lite till sen gick vi ut därifrån, och sådär, då var det gjort & det västa var över. Sen skulle vi äta glass, det gick väl sådär.. Jag råka doppa den i glassen hela tiden och jävel vad segt det gick att äta kulglass i våffla, men gott var det!
Jag vet att Olivia&Malin kommer hata mig nu, men guuuud vad mysigt det är i Arvika. Färmodligen  hatar de Arvika precis lika mycket som jag hatar Kristinehamn. Men de har så gulliga små gator & hus överallt!
Sen satte jag mig på tåget som blev 40 minuter försenat hem pga att vi stanna i kil hur länge som helst eller ah, 40 min för att vara sån..
Väl hemma gick jag hemåt från tågstation, sen kom mamma hem och tyckte att ringen var alldeles för stor. Jag fick förklara att det bara är läkringen som är ganska stor och att jag faktiskt tog den minsta. Men hon kunde inte sluta titta på mig! Hah!
Sen fixa jag & mamma lite mat som jag tog med mig till Ivana, satt där på hennes golv och åt, sen kom Ewelina&Erik förbi en sväng, haha Erik verkade lagomt trött på oss efter ett tag.
Sen åkte jag hem för att packa det sista inför imorgon, det går väl sådär för att vara ärlig. Har inte gjort ett skit. Men, ett sista packaväska-ryck så är jag klar!

EY, hur fan får man bort en dubbelhaka? Eller är det bara att inse fakta att jag alltid kommer ha det?

SÅ! Nu det allra sista sen är det bara att hoppa i bingen och njuta av en skön säng för det kommer jag inte få göra på 4 dagar.
Godnatt rövhål!
/s

Den här stan kan få mig så låg
Den här stan får aldrig nog

Om du kunde skulle du vända tillbaka?
Se mig så som du såg mig första gången
Bli nån ny igen i mina ögon