hand i hand
NU är helgen överstökad. Synd bara att det ska förstöras in i det sista av en jävla person. En person som kan läsa mig som en öppen bok & alltid gjort. Och ändå beter sig som ett jävla as.
Jag väntar väl på bättre tider tills huset blir tomt på idioter, smyger ner i köket och tar mina creamy cheese chips & min cola.
Jobbat fredag&lördag, och just det! Söndag med. Men jag klagar inte, dansen är snart slut och småbarnen verkar rätt nöjda.
Fredag var det praktik hela dagen, sen direkt hem till stan för att springa till puben. Kvällen var bra, men fotsulorna värkte verkligen där i slutet. När jag tänkte efter så satt jag ner 4 gånger under hela dagen.
Lördagen spenderades i sängen i min ensamhet, sen hem & hjälpa mamma lite innan hon skulle iväg på fest. Sen till jobbet igen. När jobbarkvällen var slut slet jag på mig jackan i all hast och kila iväg till allas vårat älskade mastis. Hann nog vara där i 30 minuter, sen var det dags för stängning. Men inte skulle jag stanna ÄNDA till stängning, nejdå. Axel skulle såklart landa på ewelina på dansgolvet, och tänkte väl inte värst mycket på att de landa i glasskärvor. Det gick bra, han kom iväg i en taxi till kga & fick sy några stygn. Hoppas bara att det inte kom allt för mycket blod på ewies skjorta. Tog följe med jack en sväng sen hem & sova efter en lång och kall prommenix i spöregn. Dagen var lång men, mer än bra att få se Wettergrenan dagen till ära iallafall!
Tog för övrigt nya skolkort i veckan, eftersom vårt psyk-kort var opassande enligt den mest tragiska rektor jag någonsin träffat. Inte nog med det. Sen så var inte vårat nya godkänt heller. Det brann i mig, vi tog oss upp till rektorn och stormade in som ''ett gäng med hackande gamar''. Men det funkade, sen kom han ner och bad mig om ursäkt för det otrevliga uppförande han precis visat. Vi skaka hand & det var fred. För nu fick vi iallafall ha det nya kortet, ÄVEN om jag låg ner. SÅ JÄVLA LÖJLIGT!
Nu ska jag nog ta kvällen snart, fundera lite till hur det blir med historian bara. Jag vill, jag vill, jag vill. Men jag kan inte koncentrara mig i 2 timmar & 45 minuter som består av en fröken som bara står och pratar.
Ny vecka, nya möjligheter. Jag kan.
/s
Jag föds i varje blick du ger mig
jag ger dig allt, du ger mig mer
du ler så varmt åt mina tankar
Rise up, don't you fall down again. Rise up, it's time we break the chains
Har fått höra att jag inte är samma person fortfarande, vem vet.
Men det som blir i fortsättningen ska bli bra, JÄVLIGT BRA.
Jag kan inte göra värst mycket åt hur allt är nu, jag kan inte göra någonting ogjort, men det jag kan göra & ska göra är att börja om. Lite, inte helt från början.
För jag har mycket som jag inte skulle önska ogjort för allt i världen, men det finns saker som jag hade kunnat gjort brutalt jävla mycket bättre. Iallafall gjort någonting, istället bara för att mögla fast. Även om det inte kunnat blivit bättre just då.
Men jag ser nog inte alltid framåt, jag är en jävel på att tänka bakåt. Tänka hur det VAR, inte hur det BLIR.
DET ska jag ändra på.
Nu vet jag vad jag gjort rätt&fel, men även solen har sina fläckar, right?
